fbpx

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet

En dag på jobbet skrattar en medarbetare eller chef åt dig öppet. Eller så skickar han dig en lista över uppgifter som inte är en del av ditt arbete enligt ditt anställningsavtal. Om du inte utför dem kommer din chef skälla ut eller förödmjuka dig framför dina arbetskamrater. Utan att inse det ger du vika för pressen och accepterar det han kräver, bara så att du ska bli lämnad i fred. Du är utsatt för trakasserier på jobbet…

Men det verkar fungera… under en tid. För en dag tar han det steget längre, trots att du gör allt han ber om. Han säger åt dig att göra något ännu mer nedvärderande, eller så blir hånet ännu värre. Han kanske till och med skriker på dig, och nu räcker det. Du söker tillflykt hos en överordnad, men denne erbjuder dig ingen lösning bortom att bara härda ut. Men varför ska du behöva göra det? Varför är det så att individerna som kan lösa situationen inte gör något åt det? Nu räcker det!

”Om det inte finns några hjältar som kan rädda dig, då måste du bli en hjälte.”

-Denpa Kyoshi-

Orsaken till trakasserier på jobbet

Trakasserier på jobbet sker i en relation mellan den som trakasserar och den som blir trakasserad. Det sker på arbetsplatsen och i en organisationsmiljö. Denna situation kan bli bättre… eller sämre. Trots att det är oroväckande så uppstår konstant fler och fler fall med detta problem. Många olika faktorer influerar dess uppkomst, och viss av dem ska vi förklara i närmare detalj nedan.

Personen som utför trakasserierna tenderar att ha vissa personlighetsdrag. Vanligtvis är de narcissistiska, hetlevrade, hämndlystna personer. De tenderar dessutom att ha låg självkänsla och en hög nivå av ångest.

”Personer som har egenkärlek sårar inte andra människor. Ju mer vi hatar oss själva desto mer vill vi att andra ska lida.”

-Dan Pearce-

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 1 - Khởi Nghiệp Trẻ

När din chef trakasserar…

Om så är fallet kan de som trakasserar utöva makt över offren. De kommer vara misstroende mot dem och minska deras prestationsförmåga på jobbet. Men inte bara det, för de tenderar att ta ifrån dem ansvar eller byta deras uppgifter till mer oangenäma varianter. På så sätt kommer konflikten progressivt förvärras.

Till dessa karaktärsdrag hos den som trakasserar måste du lägga till en uppsättning beslut som tas på arbetsplatsen. Dessa kommer föreviga situationen över tid. Ur denna synvinkel kommer en hög nivå av krav men låga nivåer av resurser leda till en högre risk för trakasserier på jobbet. Personlighetsdragen hos chefer spelar också en stor roll.

Ineffektiva chefer påverkar situationen, och så även deras sätt att leda. Om det är passivt och despotiskt, om beslut tas arbiträrt, kommer denna typ av situation främjas. Varför? Eftersom dessa är dragen hos en typ av chef som tenderar att anamma en tolerant position när det kommer till aggression och trakasserier på jobbet.

Konsekvenser av trakasserier på jobbet

Det faktum att organisationen tillåter trakasserier på jobbet är mycket oroväckande. Denna brist på respekt skadar inte bara arbetaren som drabbas av trakasserierna direkt, utan leder även till kostnader för samma företaget och för samhället som helhet. Därför är det paradoxalt att cheferna som kan sätta stopp för denna situation inte gör det på grund av passivitet. Situationerna kommer vanligtvis sträcka sig längre än detta, varpå det kommer vara mer komplicerat att ta tag i dem.

Trakasserier på jobbet kommer med en uppsättning nackdelar för offret. Först och främst kommer det påverka personens psykologiska hälsa. Symptom på ångest och depression kan dyka upp, såväl som känslor av ilska och känslomässig utmattning. Men det producerar även trötthet och fysiska åkommor, utöver sömnproblem.

Utöver skadan på den anställde kommer trakasserier på jobbet även få negativa konsekvenser för organisationen. Med tanke på offrets lidande tenderar personen ifråga att säga upp sig. Anställda som inte gör det försämrar den generella prestationen på arbetsplatsen. Eftersom deras missnöje ökar och hängivelse till företaget ökar, kommer de prestera sämre och bli mer manade att lämna företaget.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 2 - Khởi Nghiệp Trẻ

Det kan även påverka anställda som bevittnar situationen. Dessa personer kan utveckla stress, emotionell utmattning och en negativ attityd mot arbetsplatsen. Dessa upplevelser kan även få efterdyningar i andra områden av deras liv, såsom med familjen.

Hur man förebygger trakasserier på jobbet

Med tanke på de höga kostnaderna som dessa trakasserier medför, både emotionellt och ekonomiskt, är det nödvändigt att sätta stopp för det. Mer konkret bör organisationer undvika passiva och toleranta attityder i dessa situationer. Hur? Genom att uppmuntra positiva attityder och eliminera situationsmässiga faktorer som kan influera. Detta inkluderar överbelastning av arbete, brist på tillräckligt ledarskap eller uppfattade orättvisor.

Ur denna synvinkel är det bar att uppmuntra chefer att vara rättvisa och solidariska, samt höja bruket av emotionell intelligens. På så sätt kommer de veta hur man skrider till handling om någon rapporterar fall av trakasserier. Därför är det bar för dem att veta hur man hanterar protokollet som kapar problemet vid rötterna.

Dessvärre har inte många företag protokoll av denna typ. Många anställda i chefspositioner tar tvekande beslut utan tillräcklig tanke bakom sig i dessa typer av situationer.

”Stå aldrig ut med trakasserier i tystnad. Tillåt aldrig dig själv att vara ett offer. Låt inte någon definiera ditt liv. Definiera dig själv.”

-Tim Fields-

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 3 - Khởi Nghiệp Trẻ

Passivitet är trakasseriernas medbrottsling

Inom företaget bör det finnas tydliga policyer angående detta. Tvetydighet bör skjutas åt sidan och tydliga protokoll etableras för rapportering och adressering av trakasserier. Det är bra om det finns en specialist inom medling i företaget, och anställda bör genomgå kurser i emotionell reglering och stresshantering. Då kommer de få verktygen som krävs för att hantera konflikter som uppstår.

Trakasserier på jobbet är ett verkligt problem; ett som är mycket vanligare än statistiken visar. För om den karaktäriseras av något så är det det faktum att många fall tystas. Inget företag vill bli involverat i en skandal av denna typ. Många företag anser att detta är ett personligt problem som bör hanteras internt, även om de inte säger det högt.

Med andra ord är det ett problem som många företag försöker dölja och hålla osynligt.

Med tanke på de stora psykologiska, fysiska och ekonomiska kostnader som det inte bara åsamkar offret, utan hela organisationen och samhället, är det nödvändigt att utveckla policyer som hanterar detta problem. Speciellt inom själva företaget.

Du kan inte ha en tolerant attityd om detta. Det är extremt viktigt för offret att känna att företaget tar åtgärder för att råda bot på problemet. Detta för att undvika känslor av försvarslöshet och att trakasserierna förvärras med tiden.

Vi kan egentligen inte tala om ett ”normalt” och ”’onormalt” sinne. Om du tänker på saken kan det som vid en tid och plats anses vara ”normalt” vara patologiskt vid en annan tid och plats. Sinnet och det mänskliga beteendet visar sig på en rad olika sätt och ett onormalt sinne eller beteende betyder inte nödvändigtvis att det finns problem med sinnet.

Trots det är det bra att komma ihåg att sinnet kan uppvisa problem och/eller bli ofriskt. Detta sker till exempel när en person utvecklar idéer eller beteenden som systematiskt skadar dem själva eller andra, eller när det finns en allvarlig svårighet att skilja på fantasi och verklighet.

”Slaveriets kedjor binder endast händerna; det är sinnet som gör en man fri eller slav.”

-Franz Grillparzer-

Den stora svårigheten med personer med psykologiska problem är att de ofta inte är medvetna om att de lider av dessa problem.

Generellt sett gäller att ju värre problemen, desto mindre medveten blir personen om dem. Detta eftersom problemet har sin grund i sinnet, vilket är samma sinne som genomför utvärderingen.

Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tecknen som skvallrar om att du kan ha problem med sinnet. Dessa definieras som egenskaper, symptom eller karaktärsdrag för beteendet. De är inte 100%-iga, men de kan indikera närvaron av mentala svårigheter av någon typ. I denna artikel ska vi dela med oss av sju av dem.

Uppfattning och problem med sinnet

Uppfattning är förmågan att fånga världen med sina sinnen. Att höra, se, beröra, smaka och känna doften av. Ett tillräckligt fungerande sinne kan uppfatta färg, doft, form, etc. som de är; givetvis inom en viss marginal.

Vårt uppfattningssystem är en specialist på att spela ”spratt” på oss, men det betyder inte att vårt sinne har ett allvarligt problem. För att fastslå huruvida vi har det kan man finna en ledtråd genom att utvärdera huruvida dessa ”spratt” påverkar vårt liv – i vilken utsträckning och om de orsakar problem.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 4 - Khởi Nghiệp Trẻ

Ibland uppfattar vårt sinne något som egentligen inte finns där; vi hör eller ser något som inte existerar. Det uppfattas som väldigt verkligen, även om det inte är det. Det är till exempel vanligt när vi är ensamma i ett gammalt hus, då våra sinnen ofta börjar höja intensiteten hos alla stimulus.

Problem uppstår när det blir konstant eller när olustigheten som orsakas av den går bortom att vara anekdotisk.

Att organisera dina tankar

Det är förståeligt att vi alla har stunder eller faser när våra tankar är splittrade. Vi går från ett ämne till ett annat, en aktivitet till en annan, utan någon ordning. Stress kan göra detta kaos än mer kaotiskt. Generellt är konsekvensen ”bara” mer stress.

Problem uppstår när detta gör en osammanhängande och när det fortsätter nästan konstant. Denna typ av brist på sammanhang refererar till oförmågan att följa en tanketråd eller konversation, utan istället hoppa från en idé till en annan utan påtaglig koppling mellan dem.

Tankerestriktioner

Tankerestriktioner antyder att du har problem med sinnet när de kommer till vissa karaktärsdrag. Det vanligaste av dem är fixering. Oböjlighet eller intensiva övertygelser är i sig själva inte problem, men när de även saknar koppling till verkligheten kan de bli en källa till stor ångest.

Det är en sak att ha en absurd övertygelse men att kunna navigera den – alltså att den inte åsamkar varken intensiva, kontinuerliga eller frekventa problem. I det fallet kan man tala om en intolerans. Men om denna fixerade övertygelse orsakar stora mängder ångest har vi att göra med ett problem på en helt annan nivå.

Medvetenhetstillstånd

I våra dagliga liv undgår många saker vårt medvetande. Detta är vanligt för ett ”normalt” sinne. Detta sker till exempel när vi stiger upp för att göra något, men så snart vi kommer på fötter glömmer eller överger vi syftet ifråga.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 5 - Khởi Nghiệp Trẻ

Om dessa gap i medvetandet blir frekventa eller involverar betydande händelser, har vi att göra med ett problem med sinnet. Om du gör något och efteråt inte vet varför, av vilken anledning eller hur du gjorde det, bör du misstänka att ett problem existerar.

Sinnet och uppmärksamhet

Uppmärksamhetsproblem är kopplade till frånvaron eller överflödet av koncentration. När det råder brist på fokus kan sinnet dansa från en sida till den andra utan riktning. Personen kan till exempel inte följa instruktioner som ges i flera steg.

Om det å andra sidan finns för mycket fokus, förlorar personen sin perifera uppmärksamhet. Det betyder att denne inte kan sammankoppla med sin omgivning när personen är uppmärksam på något annat. Givetvis måste dessa symptom vara allvarliga och vara i den fastslagna tidsperioden som diagnosens kriterium slagit fast för att anses vara ett mentalt problem.

Minne och igenkänning

Misslyckanden i minne eller igenkänning kan ha många orsaker. De uppstår ur stress, trötthet, överdriven stimulans, etc. Mänskligt minne är inte som det i en dator. Våra känslor har till exempel stort inflytande på djupet med vilket vi registrerar fakta eller händelser.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 6 - Khởi Nghiệp Trẻ

Vad vissa personer kallar minnesluckor eller delvis samt total minnesförlust när det kommer till betydande händelser utgör en indikation på att något inte står rätt till i sinnet. Frekvent glömska eller oförmåga att känna igen händelser personen var involverad i är välgrundade orsaker till att misstänka ett problem.

Språk och sinnet

Språk är det huvudsakliga fordonet för tanken. Tydligt språk antyder ett klart sinne. När du å andra sidan har problem med sinnet, reflekteras detta i förvirrat, oorganiserat eller irrelevant språk.

Inom språkfältet kan v i även inkludera former av uttryck som inte är strikt verbala, såsom tonläge och gestikulering. Någon som inte är kapabel att hålla blicken stadig eller som gör överdrivna rörelser när denne pratar kan också lida av problem. Kom ihåg att det i detta fall, precis som med resten av de nämnda symptomen, är nödvändigt att en expert ställer en diagnos.

Bilder från Henrietta Harris.

Du hittar inte lyckan, utan du snubblar över den. Det är enkelt. Daniel Gilbert illustrerar detta bra i sin bok Stumbling on Happiness, där han förklarar de olika teorierna och verkligheterna när det kommer till lycka och han gör detta på ett väldigt underhållande sätt.

Denna bok är en passionerad resa genom det sätt som sinnet fungerar på och leker med oss. Den täcker en lång rad olika ämnen, från optiska illusioner till hur humöret påverkar åsikter.

Han berättar även för oss att det inte finns någon enkel formel för att hitta lyckan. Du hittar inte lyckan. Hjärnan låter oss dock röra oss mot framtiden och hjälper oss att förstå vad det är som gör att vi snubblar. Vad tror du gör att du snubblar? Vi rekommenderar att du fortsätter läsa och att du reflekterar över detta ämne.

Lyckan är subjektiv

Ibland glömmer vi att lyckan är subjektiv, speciellt när den beskrivs av den som vill sälja oss den som om den vore begränsad. Du hittar inte lyckan. Lyckan är en upplevelse, och den är därför annorlunda för varje person och den beror på omständigheterna.

”…vi kan vara säkra på att om vi frågar tillräckligt många personer samma fråga så kommer det generella svaret vara en indikator på upplevelsen i fråga. Lyckans vetenskap kräver att vi leker med sannolikheter, och den information som vetenskaper ger oss löper alltid risken att vara felaktig.”

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 7 - Khởi Nghiệp Trẻ

När vi föreställer oss de situationer som vi kan gå igenom i framtiden så inser vi att det finns två olika typer av denna framtid. Den direkta framtiden, som kommer komma imorgon eller inom några dagar, vilken känns närmre och säkrare. Och den avlägsna framtiden, som känns ljusår bort och osäker.

”…folk föreställer sig en smärta som närmar sig snabbt så de betalar gärna en dollar för att undvika den, men en smärta som är längre bort i framtiden verkar så mild att de gladeligen tar emot en dollar för att utsättas för den.”
-Daniel Gilbert, Stumbling on Happiness-

Vi blir ofta så förankrade i nuet att vi föreställer oss vår framtid när vi fortfarande fokuserar på nuet. Det är exempelvis väldigt svårt att föreställa sig smaken av en frukt som man kommer att äta imorgon om man tänker på en annan smak just nu.

Detta kallas presentism och  påverkar det sätt vi ser på saker genom att kedja oss fast vid nuet. Man måste inte hela tiden tänka på framtiden, men det är bra att veta att vi kan föreställa oss den och projicera möjligheter på den.

När vi förställer oss lyckan tror vi att den är relaterad till de drömmar vi har i nuläget, men olika experiment har visat motsatsen. Vi kan hitta lyckan när vi inte uppnår de saker som vi drömmer om i nuet. Med andra ord kan lyckan gömma sig bakom något som du inte ens tänker på i nuläget, något som du stöter på av en slump.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 8 - Khởi Nghiệp Trẻ

Att inte kunna tolerera osäkerhet och vikten av kontroll

Människor kan inte tolerera osäkerhet. Du kan se osäkerheten som en värld av oändliga möjligheter, vilket är en bra sak. Tyvärr så fokuserar människor mer på att känna sig maktlösa och på vikten av kontroll istället för att tänka på de bra saker som kan hända.

”Kunskap är makt, och den viktigaste anledningen till varför våra hjärnor insisterar med att simulera framtiden när vi istället hade velat vara här och nu. Våra hjärnor vill kontrollera de erfarenheter som vi kommer att ha…Vår längtan att kontrollera är så kraftig och känslan av att ha kontroll så härlig, att folk ofta beter sig som om de kan kontrollera det som inte kan kontrolleras.”
-Daniel Gilbert, Stumbling on Happiness-

När vi bemöts av osäkerheter försöker folk hitta förklaringar till de saker som händer runt omkring dem. När händelserna inte förklaras kommer detta förstärka deras emotionella räckvidd eftersom de inte är vanliga, vilket leder oss till att fortsätta tänka på dem.

Du hittar inte lyckan utan du snubblar in i lyckan enligt Daniel Gilbert, även om vi inte kan se det eftersom hjärnan förvirrar oss. Den jämför vår lycka med andras, även om den vet att det är subjektivt och att vi kanske inte hade känt oss lyckliga om vi hade befunnit oss i samma situation.

Tänk om lyckan är förmågan att acceptera att allt kan förändras? Tänk om lyckan är det som vi inte kan kontrollera? Tänk om lyckan är att avancera mot framtiden och förstå vad hjärnan gör för att få oss att snubbla innan vi når den? Jag skulle vilja att du tittar på denna video och berätta för mig vad du tycker, käre läsare.

Försiktighet är en värdering som vi ofta ser ned på eller ignorerar eftersom vi anser den tråkig. Vi skvallrar för att socialisera med andra eller för att ha roligt när vi inte har något mer intressant att tala om, men det är inte rätt.

Å andra sidan blandar vi ofta ihop mod med djärvhet, och ignorerar det faktum att den fina linjen av försiktighet som separerar dem är väldigt viktig.

En modig person tar hänsyn till sina rädslor medan en djärv person avfärdar och ignorerar dem i sina uträkningar. Det är därför modiga personer sällan förlorar och varför djärva personer ofta slutar som offer för sin egen brist på uppfattning.

Alla gillar i någon mån att tala om sig själva eller andra, men ibland felkalkylerar vi och går över gränsen. Istället för att förbättra vår förmåga att socialisera slutar det istället med att folk tar avstånd från oss.

När någon är oförståndig slutar andra att lita på henne, för om hon är respektlös mot en annan person när hon kritiserar denne, kommer hon heller inte visa respekt för oss när hon är med andra.

Oförsiktiga personer monopoliserar dessutom ofta grupper på grund av sina stora önskan att vara uppmärksamhetens centrum. Bakom detta ligger ett djupt behov av erkännande som de försöker tillmötesgå genom olämpliga kommenterar.

Oförsiktiga personer som försöker vinna över andra men struntar i sekundära effekter av deras metoder kommer i slutänden förlora dessa människor.

Hur beter sig försiktiga personer?

Försiktiga personer är respektfulla mot andra. De berättar inte hemligheter, kritiserar inte och får inte andra att känna sig obekväma. Tvärtom tenderar försiktiga personer att ha väldigt nära vänskapsband eftersom man helt kan lita på dem, vilket är just vilken känsla de projicerar.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 9 - Khởi Nghiệp Trẻ

Personer som utövar försiktighet är inte rädda för tystnad. De behöver inte fylla konversationen med en ytlig monolog så att andra ska vara uppmärksamma på dem. De är personer som vet hur man lyssnar och respekterar folks tur att tala, vilket är väldigt viktigt om vi vill att andra ska njuta av tiden de spenderar med oss.

En försiktig person är å andra sidan tankfull: hon vet när hon ska tala, i vilket sammanhang och vid vilket tillfälle. hon tänker även på konsekvenserna av sina ord.

Att fela är mänskligt, och det viktiga är att man lär sig av det och tänker sig för nästa gång. Även om tillfällena när vi inte sade vad vi ville är djupt ingjutna i vårt minne, är gångerna vi gjorde fel genom att göra motsatsen vanligare.

Personer som värderar försiktighet tenderar även att vara empatiska. De ger sig själva tillräckligt med utrymme för att sätta sig i andra skor, vilket betyder att de kan nå djupare nivåer av intimitet. Försiktiga personer tenderar även att ha andra värderingar med koppling till försiktighet, såsom respekt och lojalitet.

Hur kan vi få mer försiktighet?

Som vi sett kommer försiktighet med den stora fördelen att den stärker våra sociala relationer. Den får även andra att se på oss som hövliga och respektfulla personer som man kan lita på.

Försiktighet är en färdighet som kan tränas upp, men du måste vara konsekvent och följa specifika steg, enligt psykologen Patricia Ramirez. Med upprepad träning kan vi bli till personer som det är nöjsamt att vistas kring.

Tänk på huruvida detta är rätt dig och plats att säga något

Vi berättar ofta intima hemligheter, både våra egna och andras, i olämpliga omständigheter. Först måste vi tänka på huruvida personen framför oss vill höra vad vi vill berätta, och huruvida det är relevant för situationen. Om inte så är det bättre att hålla det för oss själva.

Tänk på huruvida du sviker någon genom att säga något

Om du ska dela med dig av något intimt om någon eller en hemlighet som du blivit anförtrodd med, ska du tänka två gånger och försöka att inte berätta. Om du berättar en hemlighet kommer andra veta att du inte kan bevara hemligheter och inte lita på dig igen eftersom du skapat en bild av att vara olojal.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 10 - Khởi Nghiệp Trẻ

Tänk på huruvida det du tänker säga är för intimt för att dela

Vill andra verkligen känna till alla dina intima detaljer? Jag tror inte det. Det finns vissa ämnen som du inte kan tala om med andra, oavsett hur nära ni står varandra. Vi bör veta vilka vi kan och inte kan tala öppet med.

Tänk på huruvida du har tillåtelse att säga vad du vill säga

Om du inte har tillåtelse att tala om något du fått berättat för dig, är det enkelt – gör det inte. Du är inte ägaren av denna intima detalj, så låt personen som är protagonisten i berättelsen berätta om han vill, inte du.

Utöva aktivt lyssnande

Det är inte bara viktigt att tala – att lyssna är mycket viktigt, och alla gillar vi att bli lyssnade på. Tala inte för talandets skull, och framförallt inte för att avbryta någon. Lyssna och formulera sedan din nästa fråga; var inte rädd för tystnad, eftersom det är en bra chans för dig att föra konversationen vidare till en annan person.

Ge inte din åsikt eller dina råd om du inte blivit tillfrågad

Detta är verkligen irriterande. Det är bättre att fråga huruvida den andra personen vill ha råd innan du börjar ge dem. Vad som är användbart för oss är inte nödvändigtvis användbart för en annan person, och han är förmodligen en expert på att veta vad han måste göra.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 11 - Khởi Nghiệp Trẻ

Kritisera inte om du inte tänker erbjuda något konstruktivt

Om kritiken inte hjälper någon, varför säga den? Allt vi har att säga om andra bör vara för att lägga till, inte dra bort. Det gör ingen nytta att säga åt någon att du inte gillar hennes klänning när hon inte kan byta den och du inte erbjuder ett bättre alternativ.

Erbjud inte tjänster om du förväntar dig något i gengäld

Tjänster gör man för njutningen av att hjälpa andra, och aldrig i syfte att få något tillbaka för det. Vi bör inte förvänta oss något i gengäld eller skryta om att vi gjort någon en tjänst.

Vad väntar du på för att få mer försiktighet? Respekt, artighet, lojalitet och tillit är svåra värderingar att ta hand om, men vi bör alla värdera dem. Även om det bara är för själviska mål, ska vi komma ihåg att vård av dem kommer ge oss stora fördelar.

De flesta av oss har fått berättat för oss att det är dåligt att bara tänka på sig själv. De säger det från en synvinkel baserad på moral, religion och familjeseder. Men som med alla regler finns det ett dolt budskap om man läser mellan raderna. Det verkar som om det är karaktäristiskt för människor att vara själviska och att de måste kämpa mot sin själviska natur för att vara mer dygdiga.

Med utvecklingen av neurovetenskap har vi bevisat att problemet skiljer sig från vad vi trodde. Det har inte så mycket med dygder att göra, utan snarare med nödvändiga egenskaper för mänsklig överlevnad. Förmågan att se bortom sig själv är även ett drag hos utvecklad intelligens. Och som om det inte vore nog har man även bevisat att det ökar mängden serotonin, och med det känslan av lycka.

”Den enda själviskhet som är accepterad är att sträva efter att alla ska vara okej så att du kan bli ännu bättre.”

-Jacinto Benavente-

Allt detta bekräftades även av Matthieu Ricard – en fransk molekylbiolog som blev buddhistmunk. Denna man är son till Jean-Francois Revel, som är en berömd europeisk filosof. Ricard var en välrenommerad forskare som deltog i en prestigefylld undersökning av hjärnan i USA. Sedan reste han till Nepal, anammade deras livsstil och stannade där.

Att bara tänka på sig själv leder till försämring

Matthieu Ricard är övertygad om att själviskhet framförallt är en känsla som leder till olycklighet. Att för alltid vara fokuserad på ”jag” tvingar dig att anamma en paranoid position i livet. Utan att ens märka det måste du hela tiden tänka på hur du ska bevara detta ”jag”, hur du ska höja upp det eller hur du ska få det att regera över allt och alla andra.

Resultatet av att endast tänka på sig själv är att du börjar fyllas med rädsla. Att älska är att bryta med detta ”jag” och låta det förenas med andra. Att bara tänka på sig själv leder istället till att du skapar barriärer och sätter dig på defensiven. Du känner dig hotad, men även ensam.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 12 - Khởi Nghiệp Trẻ

Om du alltid tänker på idéer som kretsar kring dig så begränsar du även avsevärt din uppfattning av världen. Denna vana gör det svårt för dig att se verkligheten från ett annorlunda perspektiv. Den blockerar överraskningar, gör dina dagliga upplevelser väldigt begränsade och kan lätt avtrubba dig.

Att bara tänka på sig själv leder till olycklighet

För Matthieu Ricard är varje människa en varg med två ansikten. Ett är ansiktet hos en grym varm som bara tänker på sig själv; det andra är ett ansikte hos en varg som jobbar för flocken. Vilka av de två vinner? Vilken av de två får mest näring?

För denna buddhistmunk kommer man anlända till lojhet om man bara tänker på sig själv. Vidare tror han att det är lätt att gå från lojhet till grymhet. I detta tillstånd finner du bara tankar av likgiltighet eller hat. Du börjar med att hata andra som en strategi för att höja upp dig själv. Alla andra är dåliga, men du är bra. Alla andra är vildar, och bara du ser ljuset.

När någon fångas i denna dynamik försvinner snart dennes leende. Ilska blir personens normala, konstanta humör. Andra personer är inte en källa för lycka, utan elände. Alla är jobbiga och gör dig upprörd; de tjänar inte en funktion för att göra ditt ego belåtet. I dessa situationer är du bara ett kort steg från bitterhet.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 13 - Khởi Nghiệp Trẻ

Altruism är en högre nivå av existens

I sitt laboratorium kunde Matthieu Ricard när han studerade hjärnan bevisa att folk blir väldigt lyckliga av att tjäna andra. Att ha mer solidaritet är faktiskt en metod som används för att höja humöret hos personer som lider av depression.

Solidaritet är motsatsen till själviskhet, vilket är anledningen till att motsatsen gäller. Ju mer stödjande du är mot andra, desto mer medveten om världen blir du. Ditt sinne och ditt hjärta öppnar upp sig för förståelse av andra personers verklighet, och detta göra dig mer mottaglig och intelligent.

Det låter dig även se världen från en annan synvinkel, vilket berikar din emotionella värld. Du kan även skapa relationer med högre kvalitet.

För Matthieu Ricard kallas den högsta nivån av solidaritet för medmänsklighet. Denna munk pekar på ett historiskt faktum. Världen har rört sig mot olika former av medmänsklighet som blir alltmer komplexa. Mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och på senare tid djurens rättigheter är alla bevis för denna utveckling.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 14 - Khởi Nghiệp Trẻ

För denna buddhistmunk har en stor revolution redan börjat ske i världen: medmänsklighet. Han säger att detta kortsiktigt kommer generera omständigheterna som krävs för en ekonomisk förbättring; på medellång sikt kommer det leda till bättre livskvalitet; på lång sikt kommer det åstadkomma bevaring av miljön.

Han försäkrar oss att vi långsamt kommer inse att mänskligheten endast har ett sätt att fortsätta existera: samarbete.

I en värld där prioritering alltid varit att komma i tid, kan det vara störande när ett barn börjar leka i en vattenpöl. Det är i och för sig lätt för alla barnsliga beteenden att främja massdiagnosen irriterande barn. Det är här psykostimulantia kommer in i bilden.

Vi har sagt det många gånger: det finns inga svåra barn. Svårigheten ligger i att vara barn i denna värld; en värld full av personer som är trötta, upptagna, otåliga och stressade. Det normala för ett barn är att springa runt, skrika, flyga, experimentera och göra denna omgivning till en personlig nöjespark.

I de tidiga skedena är det normalt för ett barn att uttrycka sig precis som han är, snarare än hur vuxna vill att han ska vara.

Men det finns vuxna som inte vet hur man njuter av barn, och därför utbildar dem att mer likna blomkrukor än barn. Denna ”massoro” över störande och ej uppmärksamma beteenden hos barn genererar givetvis en massdiagnos hos barn- och ungdomspsykiatrin.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 15 - Khởi Nghiệp Trẻ

ADHD och psykostimulantia: irriterande barn medicineras med amfetamin

Ökningen av ADHD-diagnoser på en global nivå har ringt varningsklockor hos sektorer med koppling till barn och ungdomar. Den sanna existensen av detta tillstånd är starkt ifrågasatt, åtminstone som den nu uppfattas.

Nuförtiden samlas därför många olika typer av fall på hög, inklusive neurologiska problem till beteendeproblem eller brist på resurser och färdigheter för att hantera omgivningen.

**Diagnostiseringen av ADHD och likvärdiga tillstånd i andra klassificeringar är fura gånger högre om man använder DMS-IV snarare än CIE-10. Detta ger dig en uppfattning av hur spekulativ diagnostiseringen av denna ”åkomma” verkar vara.

Det är ingen slump att ordinationen av psykostimulantia sköt i höjden på 90-talet. Detta inkluderar länder såsom Spanien (där konsumtionen är 20 gånger högre). Även i USA, som är den största konsumenten i världen, är konsumtionen fyra gånger högre.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 16 - Khởi Nghiệp Trẻ

En förbjuden drog som erbjuds likt godis…

När vi refererar till psykostimulantia refererar vi specifikt till metylfenidat (MTA). Denna substans har en kemisk sammansättning som liknar amfetamin. Det är det mest använda läkemedlet i världen för att behandla ADHD.

För att utvärdera den goda (eller dåliga) kopplingen mellan psykostimulantia och förbättring av den så kallade ADHD som diagnostiseras hos jobbiga barn, har man utfört en rad olika studier. Dessa studier är tvivelaktigt utförda, men har lyckats tippa vågen i favör för bruket av sådana läkemedel (såsom MTA).

Det påföljande uttalandet från dess koordinator, Peter S. Jensen, är inte lika välkänt. Detta är synd, för i det erkänner han att han tagit emot inofficiellt arvode från många multinationella farmaceutiska företag som säljer psykostimulantia i USA.

Vårt mål här är dock inte att fördjupa oss i detta. Istället vill vi fokusera på vissa argument som får oss att vända ett misstroende öga mot en oroväckande vana: bruket och missbruket av psykostimulantia på barn.

Trakasserier på jobbet – en tyst verklighet 17 - Khởi Nghiệp Trẻ

Historien om psykostimulantia

Du bör veta att psykostimulantia har använts i sekel. För att minska trötthet, öka fysisk och intellektuell prestationsförmåga och för att förbättra folks humör. Kaffe, te, tobak, kokain… dessa är naturliga ämnen med en lång historia av bruk (och missbruk) för att stimulera kroppen.

Låt oss ta ett historiskt skutt som rättfärdigar kopplingen mellan medicinering med psykostimulantia och mängden ADHD-fall. Du bör veta att amfetaminer är helt förbjudna i länder som Spanien. Det finns dock en typ av amfetamin – lisdexamfetamin – som används för behandling av barn och ungdomar med ADHD.

Detta får oss att undra hur detta ens är möjligt. Hur kan psykostimulerande läkemedel av denna typ vara tillåtna och skrivas ut så regelbundet? Kortsiktigt minskar denna behandling symptomen av ADHD i 70% av fallen. Effekterna av psykostimulantia är dock identiska hos barn som diagnostiserats och de som inte har det. Detta antyder att de inte producerar en specifik effekt.

Denna effekt är heller inte långvarig eftersom kronifiering av vissa problem har observerats. De långsiktiga effekterna av psykostimulantia i den unga hjärnan är mycket oroväckande. Det kommer dröja åratal innan vi verkligen får reda på vad vi gjort mot våra barn och vad ADHD verkligen är.

**Denna bok är starkt rekommenderad: Going Back to Normality. The Invention of ADHD and Childhood Bipolar Disorder. Av: Fernando García De Vinuesa, Héctor González Pardo och Marino Pérez Álvarez.

Comments are closed.

BẢN TIN KHỞI NGHIỆP TRẺ

Đăng ký thành công

Có lỗi xảy ra